Ett försök att belysa bildskapande ur ett existentiellt perspektiv:

 

 

Vad är det för särskilt med konsten? (eller: hur jag ratade begreppet "omedvetet") Min  idé var att genom att studera Bubers skrift "Människan och hennes bildkonst" börja titta lite närmare på mitt eget arbete med andra människor och bildskapande och hur det förhåller sig till vår i-världenvaro. Martin Buber skrev om vad det är "för särskilt med konsten, som ett väsen, framsprunget ur människans väsen?" (sid.8): "… Konstnären är förvisso inte naturens underlydande. Men hur fritt han än förhåller sig till den, så förmår han utföra sitt verk endast i kraft av det som skett honom i sinneslivets sfär, i förbund med de varseblivningens fundamentala skeenden, som är ett möte med världen och åter alltid ett möte med världen." (sid.12,13) Ju mer jag skrev ju fler blev frågorna och jag gick vidare till andra skrifter. Perceptionen, balansen, det fenomenologiska beskrivandet, valen och inte minst relationen i rummet framstod som viktiga begrepp. När jag ska sammanställa det jag skrivit ser jag hur vi i bildskapande arbetar med olika medvetandenivåer, hur vi belyser, medvetandegör, betonar och döljer. Emmy van Deurzen skriver i "Vardagens mysterier", sid.95, när hon presenterar Husserl: "Det psykiska varats väsentliga egenskap är att det är intentionalt: Det psykiska livet är medvetandets liv och medvetandet är alltid medvetande om något. Även i det så kallade omedvetna består det psykiska livet av en relation till et objekt, en händelse eller en erfarenhet, men denna relation kan vara oreflekterad. Enligt Husserl inträffar det mesta i vårt psykiska liv tyvärr på detta oreflekterade, omedvetna sätt. Enligt Husserls åsikt finns inget behov av en hypotes om ett omedvetet: vårt medvetande är för det mesta endast tämligen medvetet. Att mystifiera och höja upp det omedvetna till en så hög status är helt onödigt. Det omedvetna är det som råder och det är medvetandets mysterier som förblir dolda och oklara."   Detta att frångå begreppet omedvetet hjälper mig att förstå hur våra fantasier under skapandet eller betaktandet av en bild hjälper oss på olika medvetandenivåer även utan att kunna formulera i ord. Så som Husserl tyckte, att vi skulle återvända till tingen själva eller som Goethes aforism lyder: " Sök inte efter någonting bakom fenomenen. De är i sig själva lärdomen!" ("Vardagens mysterier", sid.208) Rollo May använder sig av begreppet "det omedvetna" i tankar om skapandet och menar då att "det omedvetna i bestämd form inte existerar… snarare omedvetna dimensioner (aspekter eller källor) av erfarenhet och upplevelse": "Jag definierar detta omedvetna som de möjligheter till medvetande eller handling som individen inte kan eller inte vill aktualisera. Dessa möjligheter utgör källan till vad som kan kallas för "fritt skapande". Utforskandet av de omedvetna fenomenen är på ett fascinerande sätt förknippat med utforskandet av kreativiteten." (Rollo May, "Modet att skapa" sid.50) hem   Referenslitteratur: Rudolf Arnheim, Art an Visual perception, University of California Press 1974 (svensk utgivning, endast kopia av okänt ursprung) Gaetano Benedetti,Den farliga kärleken, Dualis Förlag AB, Ludvika 1990 Martin Buber,Människan och hennes bildkonst, Dualis Förlag AB, Ludvika 1991 Emmy van Deurzen, Vardagens mysterier, Studentlitteratur, Lund 2003 Rollo May , Modet att skapa, Natur och Kultur, Stockholm 1994 (fragment ur essä skriven under kurs i existentiell psykologi och terapi, 10 p Psykoterapisällskapet i Stockholm, 2004 - 2005

buber