Perception – Bildterapi
Du kan läsa mer om perception under nedanstående rubriker. ovanifrån underifrånutåt och inåt
Ovanifrån-underifrån och utåt och inåt
Några ytterligare försök att se
I dessa ölandsmålningar finns skillnader som kan vara intressanta att betrakta. (se också Vertikalen och horisontalen)
Den första har ett underifrånperspektiv. De två stenarna reser sig mäktigt i en pregnant form, som verkar vilja säga något och som stannar upp ögats framfart. Om den ena är större eller om storleksförskjutningen fungerar som perspektiv är något oklart.
Den andra har ett normalperspektiv där ( de fem ) stenarna står i ögonhöjd och tillåter blicken att såväl stanna till som att notera omgivningen och lite av det som finns bakom (himlen).
I den tredje har jag flugit upp för att kunna se de nedlagda formerna ( de fyra stenarna, fåren eller röksvamparna). Blicken kan fritt cirkla runt även om fokus är på de vita formerna. Jag ser långt, lättar. Omgivningen löses till en del upp i formlöshet.
Alla tre bilderna har en förhållandevis symmetrisk struktur och det ser ut som att jag gått från en sluten mot en mera öppen bild trots att marken viks upp i den sista. Där finns inget i vägen längre som hindrar sikten
Jag jämför med tidigare försök att jobba horisontellt och ser samma tendens; "att runda till". Mittenstadiet har en rak horisontal som i nästa stadium försvinner och den ursprungliga rundningen återkommer. En ny lägre horisontal uppstår men bryts av vertikala färgskiftningar och ytterligare en rundning – För säkerhets skull?
 
För jämförelse har jag också här den vertikala, stående bild, som jag själv var mest nöjd med. Den gjordes som en syntes, eller abstraktion av den första Den kraftiga vertikalen mot det runda stämde med min avsikt och bygger tydligt på samma formsammanställning som tidigare blivit syntesen av min första undersökning av grundformerna.
Sysslar jag i ölandsbilderna alltså fortfarande med samma problem, ett behov av det runda? Har jag den här gången gått ett steg till? Jag känner mig ju ganska nöjd. Är det kanske tack vare det djup som tillkommit i bilderna, i det rum, som skapats? Eller är det min längtan efter balans och att skapa struktur ur det kaos som det "opercepterade", osorterade, livet är - om vi ser flera bilder som en helhet och inte varje bild för sig så blir de en slags omväxling som stimuleras av livet och som tillsammans ändå ger en balans, nu när jag också fått med horisontalen.
tillbaka
_
__________________________________________________________________________
ord att tänka runt:
Perception helheten, abstraktionsnivå, erfarenheter
Kontext klargörande, oklar
Konstans stilen, ämnen former, färger
Form/ formlöshet dengoda gestalten, pregnant form, verklighetsuppfattning
Avstånd – närhet kommunikationen mellan figurer, relationer
Rummet huden, kläderna, rummet,huset, världen, skuggor ljus
Riktning vertikal, horisontell, diagonal, uppåt, neråt – bearbetande ,lugn, nåt nytt, utvecklande dämpande
Struktur klar, oklar, sorterad, blandad, geometrisk, fri, diffus
Färg associationer, klar, blandad, ljus
hem |
|
|