bildterapi bildpsykoterapi coach friskvård konst bildterapi i Gröndal konst Liljeholmen art therapy stresshantering depression utbrändhet psykoterapi lust att måla oro ångest kris alternativa uttryckssätt alternativa terapier konstnärliga terapier

bildterapi bildpsykoterapi coach friskvård konst bildterapi i Gröndal konst Liljeholmen art therapy stresshantering depression utbrändhet psykoterapi lust att måla oro ångest kris alternativa uttryckssätt alternativa terapier konstnärliga terapier

googlea04c0aeef6ec0f4a

bildterapi bildpsykoterapi coach friskvård konst bildterapi konst art therapy stresshantering depression utbrändhetpsykoterapi lust att måla oro ångest kris alternativa uttryckssätt alternativa terapier konstnärliga terapier

Perception – Bildterapi

Du kan läsa mer om perception under nedanstående rubriker.                                                               

Hur kan vi använda våra kunskaper om perception som bildterapeuter?

Först några reflektioner utifrån min erfarenhet som bildlärare:

Vi har en gemensam bildgrammatik

Jag har arbetat med bilden som ett språk och för att undervisa i det språket måste jag tydliggöra en slags grammatik, en gemensam grammatik som egentligen är naturlig och som alla på ett omedvetet plan förstår. För att visa att vi redan har ett gemensamt språk har eleverna fått klippa utsnitt av gemensamma målningslekar. Uppmaningen har varit: Välj nåt du tycker om, klipp ut det och sätt upp det så som du tycker ser bäst ut. Olikfärgade papper saxar och klister har legat framme. Elever i alla åldrar (från sex till sextiofem år). har under åren samlats framför sina bilder och pratat om dem. Sökt likheter och olikheter, grupperat dem färgmässigt eller formmässigt, efter teman som romantiska, lugna, fartfyllda, arga, abstrakta, otäcka, vackra, harmoniska, med balans eller utan balans.

I stort sett har vi varit mycket eniga och kunnat gruppera gemensamt. Naturligtvis blir det i en sån här situation diskussion runt till exempel om en bild är lugn, harmonisk eller har balans. Men eftersom en bild kan ha flera kvaliteter brukar inte det bli ett problem, tvärtom tydliggör det vad det är för egenskaper som ger harmoni, lugn eller balans. I alla dessa jämförelser refererar vi till våra egna erfarenheter och medvetandegör våra bedömningar. Precis likadant är det när vi diskuterar vår upplevelse av färg. Vi kommer fram till att dels har vi gemensamma likartade upplevelser och dels har vi våra egna präglade av vad vi själva varit med om och det kanske inte alltid stämmer exakt med vad andra tycker. Det är här med de former, bildstrukturer och färger som är mer eller snarast mindre medvetet präglade av den egna upplevelsen som vi har möjligheter att arbeta i bildterapin - med den personliga symboliseringsförmågan.

Även när vi inte dragit de här slutsatserna om det gemensamma och individuella valet, även om vi inte tydligt medvetandegjort och satt ord på våra personliga val så kan vi välja utifrån dessa föreslagna teman och i stort förstå varandras språk. Vi har en gemensam grammatik även om den ibland är mindre medveten. Vi kan använda den här grammatiken när vi ser på bilder i tidningar på utställningar och så vidare. Vi kan gilla och ogilla utan att veta varför.

Frågan är då: behöver vi veta varför eller räcker det med att veta vad vi reagerar på. T.ex. Lisa känner sig obehaglig till mods när hon ser bilder med gula streck. Lisa vet det och undviker att titta på alla såna bilder – eller tvärtom gör massor med gula streck. Detta är ju ett hypotetiskt exempel. Jag leker ändå vidare och antar att de här gula strecken blir ett hinder i Lisas vardag. Först då kan det finnas anledning att se det som ett problem. Då finns två vägar: 1. antingen ska hon vänja sig: gå den kognitiva vägen och lära sig förhålla sig till de gula strecken, …(hoppas bara de inte är farliga)

2. eller avmagnetisera dem och undersöka varför de blivit störande, se om det verkligen finns nån anledning att reagera (för då måste hon ju i alla fall akta sig för dem) eller om de inte egentligen är farliga – hon kanske missuppfattat nåt i en situation för länge sen. De kanske varit farliga men är inte det nu längre. Nu undersöker hon och till slut vet hon i alla fall och kan förhoppningsvis välja mera medvetet hur hon ska göra.

Vad betyder vår enskilda erfarenhet?  (se under texten om den existentiella synen)

____________________________________________________

ord att tänka runt:

Perception helheten, abstraktionsnivå, erfarenheter

Konstans stilen, ämnen former, färger

Form/ formlöshet dengoda gestalten, pregnant form, verklighetsuppfattning

Avstånd – närhet kommunikationen mellan figurer, relationer

Rummet huden, kläderna, rummet,huset, världen, skuggor ljus

Riktning vertikal, horisontell, diagonal, uppåt, neråt – bearbetande ,lugn, nåt nytt, utvecklande dämpande

Struktur klar, oklar, sorterad, blandad, geometrisk, fri, diffus

Färg associationer, klar, blandad, ljus

Vad är det för särskilt med konsten?                                                         

Kontext klargörande, oklar